söndag 21 januari 2018

Det blev av!

Det blev faktiskt tränat idag. Ja, det var ett pissigt litet träningspass - någon sorts LIIT i stället för HIIT (Low/High Intensity Interval Training) - men det blev av!!

Det trista med mig och träning är att jag mår så himla dåligt av det rent psykiskt. Jag vet att andra känner sig själsligt upplyfta, men jag blir bara ledsen. Konstigt det där. Jag är dock helt och hållet övertygad om att det i längden är exakt vad själen behöver. Mens sana in corpore sano, eller vad det heter.

So help me God

Idag ska det ske. Jag ska träna. På ett eller annat sätt. Behöver inte vara långt, behöver inte vara tungt, behöver fan inte vara så mycket mer än att jag tar på mig de där satans träningskläderna och rör en liten, liten stund på min 43-åriga kropp! Den behöver det. Även om själen är den stora satsningen 2018 så får den ju inte en ärlig chans om inte kroppen mår ok.

torsdag 18 januari 2018

Tangerat rekord

Jaha ja, idag har jag uppnått 17 sockerfria dagar i följd och mitt rekord sedan tidigare är 18. Efter att innevarande dag är tillända kommer jag alltså att hamna precis på siffran 18 igen. Hurra!

MEN, jag kommer med all sannolikhet inte att sätta ett nytt rekord, trots detta. Varför? Jo, för att jag i morgon ska på en bättre middag tillsammans med min man och jag bara vägrar att sitta där och "nej tack, ingen efterrätt för mig - jag har en räknare att tänka på" eller "oh nej, visserligen är French 75 min favoritcocktail, men den innehåller ju socker och jag vill bra gärna sätta det där nya rekordet".

Så jag får vackert börja på noll igen dagen därpå, lördagen 20 januari.

Och träningen då?

Ja, host host. Det kommer. Jag har haft det där med armen. Och, ja, jag behövde vila upp mig. Och typ ... något sådant.

måndag 8 januari 2018

Vad hände med träningen?

Varför står min träningsräknare på noll fortfarande, nu den 8 januari - skulle det inte tränas var tredje dag?

Öh jo, det var väl meningen. Men först var det ju jullov, med stimulanskrävande treåring hemma, så då hade jag tänkt börja med allting idag, när hon börjat på dagis igen - i morse skulle det ha skett! Det är bara det att någon gång under natten så slängde jag till min högerarm på ett särdeles olyckligt vis och fick någon form av muskelsträckning/-bristning som gör att jag idag knappt kunde få på mig kläderna (för att inte tala om treåringens kläder). Så träningen uteblev. Typ. Igen.

torsdag 4 januari 2018

Hallå 2018!

Så var vi framme vid det nya året (ja, jag vet att det gått fyra dagar, men jag har haft fullt upp med att ha "ledigt" tillsammans med min treåring) och jag har en riktigt bra känsla inför 2018. Jag tror fullt och fast på att jag kommer att få bättre ordning på både kropp och själ fr.o.m. nu.

Det här med att börja göra saker när ett nytt år tar vid, i stället för att göra det precis närsomhelst, är ju bara en konstruktion, men det hjälper mig att komma igång. Synd att det bara är nytt år en gång om året.

Vad gäller nu då, mat- och hälsomässigt, framöver? Jo:

Bra mat. Inte LCHF, men fett är inte förbjudet någonstans - fett är bra! Kolhydrater tänker jag inte undvika på ett själsligt nedbrytande sätt, men socker och mjöl ska skys, om inte till varje pris, så åtminstone till vardags. I övrigt fortsätter jag med mina bönor, som jag mår så bra av, och försöker även klämma in lite antiinflammatorisk kost (Lite New Age-varning på det? Jag vet faktiskt inte, men att det tycks råda en viss kontrovers kring exakt vilka livsmedel som faller inom, respektive utanför ramen, tyder väl tyvärr på detta), vilket dessutom innebär att jag kommer att börja försöka ta det lugnt med mjölkprodukter - hej kokosgrädde!

Träning som envis rutin. Jag är BRA på att vara envis, så detta SKA fungera. Ett problem med träningen är att jag får så förbannat ont i benen (någon form av bursit), men där hoppas jag att antiinflammatorisk kost ska kunna bidra något litet i alla fall. Jag satsar initialt på en gång var tredje dag. Kom igen! Det ÄR inte orimligt att få till!

Meditation. Ja, där har vi det igen. Bara att vara envis här också. Jag behöver lite stillhet för att få ordning på min stökiga själ. Faktum är att detta är min huvudsatsning inför 2018, så det borde kanske stått först. Även om jag bommar vad gäller mat och träning så ska detta ske. Wow, jag känner hur jag drar upp axlarna när jag skriver det här, spontanstressad över all tid det kommer att ta från alla "viktiga" saker. Jag har ännu inte fått in i min tröga hjärna att detta ÄR DET VIKTIGASTE AV ALLT.

Nå, så ser det alltså ut i runda slängar.