torsdag 14 juni 2018

5:2, here I come!

Att suga på en riskaka är inte så kul - eller?

På min quest efter ett bra system att leva matmässigt har jag nu kommit till 5:2-dieten. Jag har inte ens funderat över den tidigare, eftersom jag trodde att min mage inte skulle palla det, men HÖR OCH HÄPNA! Fasta - eller i alla fall 500 kcal-svält - passar mig utmärkt! Jag mår bra av det - på riktigt!

Helt chockad här. Och nu blir det så himla enkelt plötsligt, i alla fall relativt sett. Man måste ju så klart ha en vettig kosthållning även under de fem ätdagarna, men det är ändå min plan att äta sunt. Det visar sig bara så enkelt för mig att dessutom fasta (mer eller mindre) två dagar i veckan. Hade jag aldrig trott. Jag hoppas att det dessutom ska hjälpa mot ledvärk, vilket jag har lite problem med, i synnerhet nu på senare tid.

Allt handlar ju nuförtiden om att hålla sig i form för att vara en bra och levande(!) mor till dottern. Kan jag bli friskare och gladare av 5:2 så publikens jubel!

söndag 3 juni 2018

Heja Italien!

Jag har inget hälsosamt BMI, visar det sig vid vägning. Hur gick det till? Jo, jag nådde ett BMI på 25, d.v.s. var precis inom gränsen för det som anses vara normalviktigt, OCH då kände jag mig så klart fri att slappna av lite.

Dumt.

Men nu är det iaf dags att ta itu med detta igen. Det fina är att jag liksom inte KAN skjuta på det den här gången - vilket jag annars har en tendens att göra, en dag i taget i en oändlig loop - eftersom vi ska till Italien en vecka i juli. Jag VET - lika säkert som jag vet att Sicilien egentligen kommer att vara alldeles för varmt för mig under juli - att jag kommer att äta mig fet och fin under denna vecka. Och jag KAN inte bara bygga på utifrån där jag ligger, för då kommer det att bli mig övermäktigt.

Som sagt, heja Italien!

Jag vill verkligen ligga kring BMI 24-25 av rena hälsoskäl. Jag är för gammal för att gambla med hälsan. Min dotter ska ha en fungerande mamma.