Skit i allt!

Skit i detta! (Källa)

Ibland är motståndet inför träning som en fysisk kraft som håller mig i ett järngrepp. Det i stort sett GÅR inte att tvinga sig. Det som brukar hända då är att jag "fixar" annat först, och så kommer jag aldrig så långt som till själva träningen.

Därför gjorde jag i dag så här: Jag bara lät allt vara. Precis allt. Totalt kaos omkring mig, en massa saker jag borde göra ö.h.t., sådant som känns viktigare än träningen. Men det sket jag i. Det fick vara som det var. Jag bara bytte om, la fram yogamattan och satte igång min träningsapp.

Det var avskyvärt, men det blev av.

Ofta känns andra saker mer överhängande än träningen, men om man backar ett steg så är det inte så. Träningen håller en vid liv, även om man har svårt att fatta det. Jag har ett så sjukt stillasittande liv, så himla olikt ett "ursprungligt" liv på typ savannen. Visserligen kan jag räkna med att leva längre än folk gjorde på den tiden, eftersom jag varken behöver oroa mig för svält eller sabeltandade tigrar, MEN jag rör mig en bråkdel av det som de var tvungna att göra.

Så tamagotchimatten här är så illa tvungen att på något sätt piska sitt digitala husdjur till aktivitet, och då får man helt enkelt låta allt annat ligga en stund.