Asana Rebel

Låt oss tala om min nya träningsapp, Asana Rebel. Crappig på många sätt: genomgående extremt ensidig, lågintensiv yoga. Men det händer i alla fall att jag GÖR det, "tränar" alltså (ja, jag loggar det i min träningsräknare här intill). Jag tänker att vanan är a och o.

Och anledningen till att jag faktiskt använder den här appen är lustigt nog voice-overn, som känns varm och ombonad(!) på något sätt. Det är som om någon duttar med mig hela tiden och lirkar med mig för att jag ska fortsätta. Jag avskyr annars folk som försöker heja på mig när jag tränar. Så himla underligt.

Men om jag nu avsätter tiden, så borde jag kunna ägna den åt riktig träning i stället för den här lama pensionärsgympan. Varför gör jag inte det? Jovisst, för att det vore jobbigt så klart, men för mig handlar det ändå mest om att lyckas avsätta tiden och faktiskt dra på mig mina små träningskläder och rulla ut den förbannade mattan. Har jag kommit så långt så brukar resten ordna sig.

Dock inte nu. På något vis har jag fastnat i den här mesappen. Om någon vänlig själ kunde dra mig lika milt genom ett riktigt träningspass så skulle jag nog gärna välja den varianten. Jag vill helt enkelt ha en Asana Rebel-voice-over fast med träningspass som faktiskt drar upp pulsen en aning och anstränger någon liten muskel på ett meningsfullt sätt.

Jajamänsan!

Jomen, tack vare löftet på denna (largely olästa) blogg så tränade jag faktiskt. 15 min yoga. Ingenting att fira med champagne och fyrverkerier med andra ord. Men det vi satsar på här är framförallt kontinuitet.

Och jag gillar min nya, fina app. Det är en kvinna som talar till en (voice over) under hela passet och hon låter vänlig och uppmuntrande. Brukar hata folk som ropar åt mig att jag är duktig när jag tränar, men just här funkar det av någon anledning.

Asana Rebel heter appen. Jag betalar typ $5/månad i för ett år. Hittills känns det klart värt det.

Högtidligt löfte

Jag förbinder mig härmed att på ett eller annat sätt genomföra någon sorts träningspass idag.

Så var det officiellt. Och därmed svårare att snacka sig ur. Hoppas jag.

Succé

En liten sådan i alla fall. För, ja, jag tränade faktiskt. Ok, det var ett 19 minuter långt "full-body workout"-pass som väl inte var superkrävande direkt. Men det viktiga är att jag börjat ta tag i den här varande samvetsbölden som träningen utgör.

Så yay!

Idag SKA det ske!

Alltså, det här är ju inte klokt och jag hade inte trott på det ifall jag inte haft min fina räknare här intill:

Tre (3!) träningspass i år! What the?! VILL jag få en hjärtattack?!!

Nej, det vill jag så klart inte. Och idag ska det ske. Har skaffat en app med prenumeration på träningspass - så idiotiskt att betala för det när det finns så himla mycket bra gratisgrejer, men sådan är jag.

Så idag SKA det ske. Världsapromise!

Då har jag officiellt förbundit mig att röra på fläsket idag. Återkommer med bekännelse.