lördag 10 juni 2017

Tårta i dagarna tre

Nu har jag tre dagar framför mig av tårtkonsumtion! Min dotter fyller tre på måndag och för att klämma in kalas i olika konstellationer kommer det hela i praktiken att pågå i tre dagar. I kväll blir det glasstårta (och jag pratar inte sunkig Viennetta här, utan riktigt hantverk från en bättre gelateria) och jag är mer otålig än födelsedagsbarnet själv.

Jag inleder dessa tre dagar med en BMI på 24,5. Vi får se var vi hamnar i slutändan.

söndag 4 juni 2017

Mina vänner i sjukdom och hälsa

Ben & Jerry. Mina vänner in sickness and in health. I alla fall in sickness. Två paket har jag smällt i mig under min veckolånga sjukdom. Jag tänker inte bråka om det - vem bryr sig? Jag är så lycklig över att vara tillbaka (nästan). Man ska inte underskatta det här med att vara frisk! Vilken grej att slippa vara sjuk! Det finns folk som lever med olika kroniska sjukdomar och, shit, vad jävligt det måste vara! För hur ska man då orka någonting ö.h.t.?

Bara att jag kan sitta och skriva vid datorn och inte behöver ligga och pekfingervalsa på en iPad känns alldeles fantastiskt. Jag är så otroligt mycket snabbare på ett vanligt, mekaniskt tangentbord. Och risken för skumma typos minskar exponentiellt.

Och ATT jag ska börja träna ordentligt när jag väl kan. Ojojojojoj, vad det kommer att kännas bra. Inte roligt - så personlighetsförändrad är jag inte - men så förbannat nyttigt för kroppen.

Så himla pepp just nu! Hoppas det håller i sig längre än idag.

torsdag 1 juni 2017

BMI-succé!

Äntligen - ÄNTLIGEN! - har jag tagit mig in i rätt BMI-intervall. Idag klockade jag in 24,6. Helt otroligt skönt! Det betyder att jag är officiellt normalviktig. Och det betyder också att jag under dessa årets första fem månader ändå gått ned ca 4-5 kg. Detta alltså trots att jag ätit socker i snitt nästan var femte dag! Det är ju väldigt glada nyheter att ca 80% sund kosthållning räcker bra långt. Jag vill ligga på ett BMI kring 24 (för att ha lite marginaler), så det är en liten bit kvar, men sedan handlar det för mig bara om att stanna där. Och jag tror faktiskt att det kan vara fullt möjligt helt enkelt genom att äta som jag redan gör. MEN, sockret måste jag nog vara mer försiktig med i vilket fall som helst. Det är ju faktiskt pissdåligt för kroppen.

Apropå pissdåligt, så är det händelsevis precis så jag mår nu. Min halsfluss har blivit en aning värre och fyradagarshelg med stängt dagis närmar sig med stormsteg.😱

tisdag 30 maj 2017

Gnäll och avstämning

Men alltså, det här går ju inte så bra på det hela taget. Nu har jag fått en streptokockinfektion i halsen och känner mig rätt under isen. Detta gör också att jag inte kan träna. Inte för att jag vill träna - jag avskyr det - men jag måste ju. För min hälsas skull. Fast just nu kräver ju alltså denna hälsa att jag ger fan i träningen. Så tack, hälsan? Eventuellt.

Om vi ska stämma av och kolla på min prestation så här långt, när vi tillryggalagt fem månader av året, så ser siffrorna hyfsat dystra ut överlag, oavsett tillfällig sjukdom.

Meningen var ju att jag just nu skulle vara en bra bit på väg i min sockerfria månad, men ett alltför blött krogbesök ledde till sockerkonsumtion. Och glassen (den som jag köpte på hemvägen från krogen, så klart: Ben & Jerry's One Love) blev över och inmundigades två dagar senare. Summa summarum: Två avsteg under denna min "sockerfria" månad. Yay.

Totalt under det här året har jag haft 27(!) dagar då jag ätit socker!! Det är 18% av tiden! Det är alltså mer än en gång i veckan. Helt ofattbart, för jag upplever att jag varit ytterst restriktiv. Tur att jag har min lilla räknare här, för annars hade jag fått för mig att jag verkligen idkat renlevnad detta år.

Men siffrorna talar sitt tydliga språk och det är inte konstigt att jag inte gått ned speciellt mycket i vikt, trots bra matdisciplin 82% av tiden.

Träningen ligger f.ö. på 43% nu. Jag tänker inte klaga på mig själv för det. Det är bra jobbat, med tanke på hur mycket jag ogillar att träna.

Framöver planerar jag att vara ytterst vaksam vad gäller sockret. För visst, jag får äta sötsaker ibland, men absolut max en gång i veckan. Möjligen. Helst inte mer än en gång på två veckor. Det vore något sorts ideal. Men i så fall har jag redan överskridit min kvot för hela året.

Suck.

fredag 26 maj 2017

Men vad hände nu då med min sockerfria månad?

Ja, vad hände med min sockerfria månad? Den föll på ett bättre krogbesök. Alkohol var inblandat. Och åsynen av andras efterrätter. Beskrivningen av dessa efterrätter i menyn. Allt sådant.

Dessutom hade jag redan vid det laget druckit Riesling, så det var ändå kört. Resonerade mitt överförfriskade jag.

söndag 21 maj 2017

Tio dagar under västen

Nu har jag varit sockerfri i tio dagar. Inte någon stor grej för de flesta. Men jag är hjälplöst fast i klorna på sockerdemonen. Jag har ett sådant sjukt sockersug!😬 Och planen är alltså att inte äta socker förrän på min dotters treårskalas 11 juni. Det är tjugoen dagar kvar, idag inräknat. Jag har alltså inte ens kommit en tredjedel på vägen. Eller, ja, låt oss kalla det en tredjedel, för det är fanimej nära nog. Men blä för att längta så efter tårta och glass!😫

Och meditationen då, undrar någon, hur går det med den? Mm. Den räknaren står fortfarande på noll. Jag får faktiskt lite lätt panik bara jag tänker på den där räknaren. Men på något sätt ska jag väl kunna kicka igång mig själv. Det är rimligt att hävda att själavård(!) är viktigare än någonting annat för det allmänna välbefinnandet, så ... hur dum får man vara?

Det är frågan.🙄

tisdag 16 maj 2017

Sextio samt noll

Sextionde träningspasset för i år idag. Yay! Och jag har börjat bra på min avhållsamhetsmånad. Det är bönor och low-carb som gäller och jag håller mig i schack fast kroppen skriker efter socker.

Men själen då? Jag införde ju en räknare för meditationstillfällen för inte så länge sedan. Hur går det med det?

Noll. Det går noll. Noll tillfällen. Nedprioriterat som vanligt.

Låt oss ändra på detta idag!